Behov av återhämtning

Behovet av återhämtning (eller tröttheten) vid slutet av en arbetsdag kan beskrivas som att individens fungerar på ett mer ansträngt sätt. Behovet av återhämtning visar sig som en övergående känsla av överbelastning, irritation, att vilja vara ifred, brist på energi och att man inte kan prestera lika bra (Veldhoven et al., 2003). De beskrivna reaktionerna på att man ansträngt sig kan antingen ”gå tillbaka” under själva arbetspasset eller skapa ett behov av återhämtning mellan arbetspassen (Van Veldhoven, 2008). I viss mån känner dock alla som arbetar ett visst mått av behov av återhämtning i slutet på arbetsdagen (Jansen el al., 2003) . När däremot behovet av återhämtning efter arbetet är högt finns både symtom på ohälsa (tex huvudvärk, muskelvärk, oföretagsamhet) och sömnproblem med i bilden (van Veldhoven et al., 2009). Återhämtningen efter regelbundna arbetsinsatser kan inte skjutas upp, utan behöver i stort sett genomföras varje dag (Demerouti et al., 2009) för att individen skall kunna gå utvilad till arbetet (se även avsnitt om Hälsa).

Hälsa

En pressad arbetssituation innebär en ökad risk för både kroppslig sjukdom (Karasek et al., 1990) och för psykiska besvär (Zoer et al., 2011). Samtidigt visar sig ohälsoprocessen som ett ökat behov av återhämtning vilket i sin tur öppnar för möjligheten att upptäcka ohälsoprocessen redan på ett tidigt stadium (Sluiter et al., 2003). Ett stort behov av återhämtning innebär också en fördubblad att risk för en längre sjukskrivning på två års sikt (de Croon et al., 2003). Ett ökat behov av återhämtning dvs en känsla av att vara pressad, att ha en minskad prestationsförmåga och att uppleva en ökad trötthet beskriver Van Veldhoven (2008) som ett första steg i en process där ansträngningen ”byggs på” eftersom återhämtningen över dygnet är otillräcklig. Ett ytterligare steg i denna process är tex att individen drabbas av ett utmattningstillstånd (Van Veldhoven, 2008). På detta senare stadium (utmattning) har återhämtningen inte heller längre samma effekt på anspändheten eller tröttheten som tidigare. Efter att forskare följt en grupp individer över tid så har ett förhöjt behov av återhämtning efter arbetet, också visat sig öka risken för hjärt-kärl sjukdom (Van Amelsvoort et al., 2003).

Ett högt behov av återhämtning?

Forskare har rapporterat att höga krav i arbetet och ett alltför litet inflytande över den egna arbetssituationen (Jansen et al., 2003; Sluiter et al.,2003; Kiss et al., 2008) liksom enformiga arbetsuppgifter och heltidsarbete (Kiss et al., 2008) innebär en ökad trötthet efter arbetet.

Det aktuella webbinstrumentet grundar sig på återkommande mätningar via en standardiserad enkät som förutom ålder, yrke, kön etc registrerar återhämtningsbehov, egenskaper i arbetsmiljön och mått på hälsa. Enkäten har vid studiens slut våren 2018 fyllts i vid fem tillfällen under 2 år av ca 1300 studiedeltagare från fyra olika yrkesområden. Vid första mätningen 2015 och 2016 dokumenterades att lägre poäng i dimensionen Kvalitet i arbetet följt av lägre poäng avseende Återhämtningsmöjligheter tillsammans med högre poäng på skalorna Arbetstempo, Kvantitativa krav och Emotionella krav och lägre poäng på Stöd från kollegor hade det starkaste sambandet av samtliga arbetsmiljöskalor med ett högt Återhämtningsbehov efter arbetet. Resultatet bekräftar tidigare erfarenheter av att ett bra inflytande över pauser och över arbetstiderna vilket kan kallas intern återhämtning eller Återhämtningsmöjligheter minskar Återhämtningsbehov efter arbetet (van Veldhoven et al., 2009).

Konsekvenser för arbetskvalitet och säkerhet

Ett högt behov av återhämtning har konsekvenser för arbetsprestationen och för kvaliteten på utfört arbete. Via experiment som genomfördes direkt på arbetsplatsen har forskare kunnat visa hur bristande möjlighet till intern återhämtning (paus och rast) tillsammans med höga arbetskrav resulterade i en tydligt sänkt kvalitet i det utförda kvalificerade arbetet under arbetsdagens sista timmar (Meijman et al., 1992). Ett kvarstående behov av återhämtning har också, vid sidan om en oförmåga att prestera en hög kvalitet i arbetet, visat sig medföra en sänkt motivation inför kommande arbetsuppgifter (Van Hooff et al., 2007). En allvarlig effekt av arbetsrelaterad trötthet är minskad säkerhet (Kecklund et al., 2010). Från sjukvårdande verksamhet har visats att stickskador har samband med trötthet och bristande koncentrationsförmåga (Ayas et al., 2006) och att långa arbetspass kunde kopplas till mängden medicinska felhandlingar har visats av bla Barger et al. (2006).

Åtgärder mot ett högt behov av återhämtning

Bristande återhämtning kan motverkas via förändringar i arbetslivet. Forskare har kunnat visa hur åtgärder för att ”schemalägga” återhämtningen gav tydliga hälsoeffekter hos förare av långfärdsbussar. I studien dokumenterades halverade nivåer av såväl arbetsrelaterad trötthet, allmän trötthet, känslomässig utmattning och kroppsliga besvär (Schuring et al, 2004). Även ett inflytande över pauser och över arbetstiderna dvs Återhämtningsmöjligheter ger ett minskad minskat återhämtningsbehov efter arbetet (van Veldhoven et al., 2009) (se även Återhämtningsmöjligheter).

Tidiga signaler kan registreras

Det är forskningsmässigt dokumenterat att en pressad arbetssituation ökar risken för både kroppslig sjukdom (Karasek et al., 1990) och för psykiska besvär (Zoer, et al. (2011). Samtidigt kan denna typ av ohälsoprocess redan på ett tidigt stadium visa sig som ett ökat behov av återhämtning. Detta öppnar i sin tur för möjligheten att upptäcka en ohälsoprocess innan individen hinner blir sjuk. På god grund argumenterar således forskare inom arbetsmiljöområdet för en ökad information och utbildning kring betydelsen av ”tidiga signaler” på ohälsa dvs att individen utvecklat ett ökat återhämtningsbehov (Sluiter et al., 2003).

Instrumentet Behov av återhämtning efter arbetet

Instrumentet Återhämtningsbehov efter arbetet (van Veldhoven et al., 2003) (Bild 1) registrerar arbetsrelaterad trötthet efter arbetet. Jansen et al. (2002) har forskningsmässigt visat att Återhämtningsbehov efter arbetet går att skilja ut från (mätning av) lättare psykisk ohälsa.

Behov av återhämtning efter arbetet

Tala om hur du har känt dig under de senaste tre-fyra veckorna EFTER EN ARBETSDAG ELLER ETT ARBETSPASS genom att markera med X på varje fråga.

1. Jag tycker att det är svårt att slappna av när arbetsdagen är slut
2. När arbetsdagen är slut är jag riktigt slutkörd
3. Arbetet gör att jag känner mig ganska utmattad när arbetsdagen är slut.
4. Efter(kvälls-) maten känner jag mig fortfarande ganska pigg.
5. Jag känner mig inte utvilad förrän på min andra lediga dag.
6. När jag är ledig efter arbetet har jag svårt att koncentrera mig.
7. När jag precis har kommit hem kan jag inte visa något större intresse för andra.
8. Det tar normalt över en timme innan jag har återhämtat mig helt efter arbetet.
9. När jag kommer hem måste jag få vara ifred en stund.
10. Det händer att jag på grund av trötthet inte får någonting gjort.
11. Jag är så trött under den sista delen av arbetsdagen att jag inte kan utföra mitt arbete så bra.

De elva frågorna i Återhämtningsbehov efter arbetet besvaras i webbverktyget via fyra svarsalternativ och med poängsättningen 0-3 där motsvarande svarsalternativ är Aldrig. Ibland, Ofta och Alltid: Fråga 4 har en omvänd poängberäkning.

Utbildning och tidig information

Sluiter et al.(2003) förordar information och utbildning kring ett förhöjt behov av återhämtning som en ”tidig tecken” på ohälsa. Mätning av arbetsrelaterad trötthet dvs återhämtningsbehov är både billig och enkel att genomföra.

Referenser

Ayas NT, Barger LK, Cade BE, et al. Extended work duration and the risk of self-reported percutaneous injuries in interns. JAMA 2006;296(9):1055-62.

Barger LK, Ayas NT, Cade BE, et al. Impact of extended-duration shifts on medical errors, adverse events, and attentional failures. PLoS Medicine 2006;3(12):e487.

de Croon, E. M., Sluiter, J. K., & Frings-Dresen, M. H. (2003). Need for recovery after work predicts sickness absence: a 2-year prospective cohort study in truck drivers. Journal of psychosomatic research, 55(4), 331-339.

Demerouti, E., Bakker, A. B., Geurts, S. A., & Taris, T. W. (2009). Daily recovery from work-related effort during non-work time. In Current perspectives on job-stress recovery (pp. 85-123). Emerald Group Publishing Limited.

Jansen, N. W., Kant, I., & van den Brandt, P. A. (2002). Need for recovery in the working population: description and associations with fatigue and psychological distress. International journal of behavioral medicine, 9(4), 322-340.

Karasek, R. (1990). Lower health risk with increased job control among white collar workers. Journal of organizational behavior, 11(3), 171-185.

Kecklund, G, Ingre M,Åkerstedt T. Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell forskning. Stressforskningsrapportnr 322, Stockholm, 2010.

Kiss P, De Meester M, Braeckman L. (2008) Differences between younger and older workers in the need for recovery after work. Int Arch Environ Occup Health ,81(3),11-20.

T.F. Meijman, G. Mulder, M. Van Dormolen, R. CremerWorkload of driving examiners: A psychophysiological field studyH. Kragt (Ed.), Enhancing Industrial Performance, Taylor & Francis, London (1992)

Schuring M, Sluiter JK, Frings-Dresen MHW. (2004) Evaluation of top-downimplementation of health regulations in the transport sector in a 5-year period. Int Arch Occup Environ Health, 77, 53–9.

Sluiter JK, de Croon EM, Meijman TF, Frings-Dresen MH (2003) Need for recovery from work related fatigue and its role in the development and prediction of subjective health complaints. Occup Environ Med;60:62-70.

Van Amelsvoort L, Kant I, Bültmann U, Swaen G. Need for recovery after work and the subsequent risk of cardiovascular disease in a working population. Occup Environ Med. 2003;60(suppl 1):i83-i7. http://dx.doi.org/10.1136/oem.60.suppl_1.i83

van Hooff, M. L., Geurts, S. A., Kompier, M. A., & Taris, T. W. (2007). Workdays, in-between workdays and the weekend: a diary study on effort and recovery. International archives of occupational and environmental health, 80(7), 599-613.

Van Veldhoven M, Broersen S. (2003) Measurement quality and validity of the “need for recovery scale”. Occup Environ Med, 60(1 Suppl), 3 -9.

Van Veldhoven M. Need for Recovery after Work. (2008)An overview of construct , measurement and research. In (Eds Houdmont J & Leka S) Occupational Health Psychology Nottingham University Press, 3-28.

Van Veldhoven MJ, Sliuter JK. (2009) Work-related recovery opportunities: testing scale properties and validity in relation to health. Int Arch Occup Environ Health, 82,1065-75.

Wentz K, Gyllensten K. Utprovning och anpassning till svenska förhållanden av två återhämtnings-instrument. Rapport 153. Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Zoer, I., Ruitenburg, M. M., Botje, D., Frings-Dresen, M. H. W., & Sluiter, J. K. (2011). The associations between psychosocial workload and mental health complaints in different age groups. Ergonomics, 54(10), 943-952.

Skriv ut